Att

Psyklopedin

”Attans!”

~ Martin Ljung

”Det finns vissa saker man inte klarar sig utan”

~ Göran Persson om Att

Att är ett av Sveriges få substantiv med feminint genus. Ordet användes första gången vid slaget vid Norrköping 1672, då Sveriges dåvarande kung Patrik Forshage inte hann skrika färdigt sin order innan han fick en skjortknappskula i sig. Svenskarna gillade ordet så mycket så de fortsatte använda det; dock vet ingen vad Forshage egentligen menade, och därmed har meningarna om ordets betydelse varit mycket delade, ända tills Svenska Akademin fastställde dess innebörd. Eftersom ytterst få bryr sig om vad de håller på med, vet de allra flesta fortfarande inte vad ordet är till för.

[redigera] Ordets betydelse

Att används numera som metafor, då man fortfarande syftar på slaget vid Norrköping, vanligtvis för något negativt, men då medelsvensson är så förbannat ironisk så har folk börjat använda det även för positiva sammanhang. Vissa historiker tror det senare snarare beror på att händelsen under slaget vid Norrköping inte alls var något negativt, och därmed har man all rätt för användandet av ordet "Att" i positivia sammanhang.

[redigera] Hur man använder ordet

Varning! - Segmentet nedanför verkar ha väldigt dålig formatering. Du kan hjälpa Psyklopedin genom att titta här och redigera artikelfanskapet.

Detta sätt att använda ordet "Att" på accepteras bara där man talar tyska.

Fastän "Att" är ett substantiv kan en sådan omöjligt existera, dels då Forshage inte hann fullborda sitt uppfinnande av ordet, och dels då man inte har resurser på jorden för en tillverkning av någonting som bara kan fungera som metafor. Man kan dock sätta "En" framför "Att" men inte "Två", då en kvantitet av ett sådant föremål bara hade varit rent slöseri. Detta struntar de flesta i, då den regeln också är framtagen av Svenska Akademin. Mer berättigad användning av ordet Att är:

"Du spelar som en att."

"Det var som attan."

"Det gick åt att"

"-Hur gick det? -Att" (vad som menas beror på om man är ironisk eller inte för ögonblicket)

"-OMGWATTFBBQ!!!" - "Att" har även börjat användas i Webspeak.

På senare år har "Att" även börjat användas som en svordom, såväl i talspråk som i den svenska översättningen av Shakespears "Hamlet". Originalversionen på engelska löd:

"Fuck be, or not fuck be, fuck this question"

Översättningen blev då den kända "Att vara, eller att inte vara, det är frågan."

Svenska folket har nu börjat smyga in ordet i meningar, både då de vill dölja svordomar i något som deras svensklärare tror är ett acceptabelt ord, och dels då de vill få deras meningar längre så de hinner tänka efter lite mer, något som de lär behöva då de ganska snart bör förstå att de just använde ordet "Att" i ett helt felaktigt sammanhang. Ett vanligt exempel är:

"Vet du inte att han tycker om sina korvar varma?"

Meningen ska istället se ut så här:

"Vet du inte´han tycker om varma korvar?

Och om man ville ha med Att som svordom ska meningen istället se ut på något av de här sätten (de flesta använder svordomar lite överallt i sina meningar, så många använder det felaktigt andå):

"Vet du inte´han att tycker om varma korvar?"

"Att, vet du inte´han tycker om att varma korvar?"

"Att, vet att du att inte´han att tycker om att varma att korvar?"

Det sista rekommenderas inte då det låter mycket otrevligt.

”Det är fult svära.”

~ Magnus om att svära

Tyvärr har vi använt Att felaktikt så länge så det nästan har blivit officiellt rätt. Men det finns en lösning:

Felaktig mening:

"Jag tycker om att fiska"

Hur man rättar till den, utan större ändringar i meningen, och utan misshandling av Att:

"Jag tycker om å fiska"

Detta får inte förväxlas med "Jag tycker om å fiska i en å", då det bara är idioter som gör det.