Cembalo

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

”Pianot? Den uppfinningen blir inte långvarig!”

~ Cembalon om att bli ett bortglömt instrument

”Äsch, de är överskattade, kan ju inte höra något alla fall...”

~ Ludwig van Beethoven om sin bitterhet över dövheten och cembalon
En cembalo i holländsk stil. Notera att cembalistens mor har stickat ett väldigt fult överdrag på cembalistens pall.

Cembalo är ett klaverinstrument som är mycket coolare än ett piano. Instrumentet har rötter från 1400-talet men upplevde sin storhetstid under barocken, ca. 1600-1750. Till skillnad från ett piano då pianisten med ett anslag av tangenten slår på strängen med en klubba som en berusad man slår sig fru så anslår cembalon sin sträng med ett en liten pigg, ett plektrum. Eftersom cembalon är mer närgången och human mot sina strängar än det hustrumisshandlade pianot så här cembalon mycket mer lycka med kvinnor än pianot, som tvingas sitta hemma och gråtrunka.

Histora[redigera]

Den första cembalon konstruerades 1497 av holländaren Hochliche Zwchuartsdouffe som försökte skapa en orgel utan en massa jädrans pipor som bara bara ivägen. Hans uppfinning lyckades och blev under barocken det mest använda instrumentet. Cembalon var ett uppskattat soloinstrument, men användes också i barockorkestern som ett så kallat continuo-instrument då cembalisten spelade basstämman ihop med basinstrumenten och jazzade till en improviserade ackordgång. Cembalon var dock för dyr för de flesta privata hem som fick nöja sig med det mycket tyslåtande instrumentet clavichord tills det hemska pianot blev mer allmäna i de borgliga hemmen. Cembalon mötte sin första bakåtgång då franska revolutionen bröt ut i Frankrike år 1789. Då de lägre stånden associerade cembalon med överklassen så brändes cembaloinstrument på stora eldbålar. Pianot som hade skapats på början av 1700-talet fick nu större plats och blev det huvudsakliga instrumentet under 1800-talet.

Konstruktion[redigera]

En fransk cembalo stolterar sin överhöghet över pianot med sina två manualer.

Cembalon skiljer sig från piano då cembalon anslår sin sträng med ett plektrum istället för med en hustrumisshandlade klubba. Strängarna skiljer sig också från pianot då pianots strängar är gjorda i tjocka järntrådar medan cembalons strängar är gjorda av tunnare material. Detta gör att cembalon stämmer om sig själv ofta och kräver att cembalisten stämmer om de, minst en gång om dagen och före ett framträdande inför publik. Pianister vet hur man stämmer sina instrument då de är tondöva har de ofta svårt att förstå sig på cembalon. Cembalon kan ha en manual, (klaviatur med tangenter) eller två som ger cembalisten mer möjligheter att variera dynamiken på ett mycket mer chockerande och spännande sätt än på tråkiga pianon som bara har en manual. Pianot är ett instrument med en vulgär och växlande dynamik medan cembalon som p.g.a. sättet den anslår strängarna, är ett instrument med en ensidig dynamik, dock kan detta varieras genom att byta olika register i cembalon. En typisk stämdisposition är: i nedre manualen ett unisonregister (8 fot), som klingar i tangenternas tonhöjd, och ett oktavregister (4 fot), som klingar en oktav högre; i den övre två 8-fotsregister, varav det ena är ett lutregister, som ger en sordinerad liksom "klanglös" klang. Lustregistret liknar lutans klang vilket gör lutan onödigt som instrument och återigen bevisar cembalons överlägsenhet över alla världens instrument. Cembalon skiljer sin också från pianot då cembalons tangenter oftast har färgerna tvärt om (se bild) än ett piano för att bevisa sin coolhet över pianot.

Cembalons matvanor[redigera]

Ett notblad av en fuga av Bach i ass-dur (även känd som röv-dur på svenska.) Dessa form av notblad är rena pornografin för cembalon!

Cembalon är en varelse i vår värld som bör respekteras som en individ. Cembalon livnärar sig på små skruvar, preludier av barocktonsättaren Johann Sebastian Bach och vid enstaka tillfällen små fåglar och råttor. Falska rapporter har förekommit om att cembaloinstrument har ätit upp människor, dessa anklagelser mot instrumenten har dock visat sig vara helt osanna då det har rört sig om okunniga pianister som de har ätit upp som ändå inte ska räknas som människor i alla fall.

Cembalons relation med människor[redigera]

VARNING! Det kan inte poängteras för lite att cembalon är ett tjurigt instrument som behöver speciella behov, om dessa behov inte möts så kan det få förödande konsekvenser för ägaren. Även om cembaloattacker är mycket ovanliga så ska man tillmötesgå en cembalo med yttersta respekt. Personen som rör sig emot eller ens i närheten av en cembalo ska helst ha kunskapen om att spela något stycke av Johann Sebastian Bach. Om du försöker tämja en cembalon bör du följa våra råd på Psyklopedin och aldrig hålla en cembalo i samma rum som sin fiende pianot för då kan bråk utlösas och cembalon kommer alltid att vinna, så för det stackars fjolliga pianots skull - håll de åtskilda!

Vad du gör när du träffar på en cembalo:

  • Bär alltid med dig ett notalbum med Bachpreludier och fugor av samma tonsättare! En cembalo kan bli grinig om den inte får spela minst ett stycke av Bach varje dag.
  • Om du står framför en cembalo, visa ingen rädsla! De kan lukta sig till rädsla. Spring inte heller där ifrån, då kanske instrumentet springer efter dig och äter upp dig ifall det inte är väl-tempererat efter att ha spelat ett gäng Bachpreludier. I så fall så håller det sig lugn.
  • När du väl cembalon har börjat lite på dig så mycket att du får spela på den så motstå frestelsen att slå på tangenterna som en vulgär hustrumisshandlade pianist, om du gör det så äter tangenterna upp dina fingrar och cembalon skär halsen av dig med sina vassa strängar.

Känd cembalomusik[redigera]

Se även[redigera]