Flockfrukt

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

Flockfrukt betecknar ett vanligt förekommande socialt beteende bland frukter och annan kaninmat. De många individerna mellan 5-78 stycken lever och rör sig i liknande mönster för att bibehålla den solidaritet deras köttiga substanser delar. Den första att notera och studera fenomenet var läkaren Sigmund Freukt. Sigmund Freukts studier inom veggetabilisk sociologi är högt värderat och står till grund för hela läran om flockfrukterna och annan veggesocialisk vetenskap.


Flockfrukter i Sverige[redigera]

Rabarber är den vanligaste fruktflocken i Sverige. De ligger bakom förödande många rabatter i billiga varuhus och trädgårdar. Att ha sexuellt umgänge bakom rabatter anses mycket olämpligt. Rabarbernas stora påverkan på samhället är ett tydligt exempel på vad en social ansamling frukter kan orsaka tillsammans. Äpplen är ett annat exempel på svensk flockfrukt. De många knölarnas visstelse i träd och kylskåp är typiskt för flockfrukters vägran om att lämna gruppen. Äppelflockar gör man äppelpaj av. Bananer är avlånga skräckinjagande individer som lever i fruktflockar. De ses ofta stryka omkring bland stånd.


Fjortisar[redigera]

Fjortisar är en relativt ny flockfrukt. De är stora ansamlingar med nötter som efterföljer flockens principer otvivelaktigt. Observationer av enskilda individer ur fjortisrörelsen ger ett kaosartat intryck både på intellektuell nivå liksom den verbala förmågan och mycket annat. När individerna befinner sig i stora flockar är intrycket snarare infernaliskt. Man har ändå valt att inte bekämpa flockerna då de r vissa aspekter anses skrattstimulerande.


Agrikulturens påverkan[redigera]

Agrikulturen och växthus är grunden till flockfrukter. Massuppfödning av bananer har stimulerat utökade flockfrukter.