Grönsak

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

 
”Kan vi laga denna?”
Nej, det går inte!
Låt oss riva denna sida och börja om.

En grönsak kan betyda en oerhörd massa saker, vilket gör "grönsak" till ett av de allra mest tvetydiga, eller kanske snarare mångtydiga ord som alls existerat, existerar och någonsin kommer att existera ... om man då bortser från "den", vilket också är oerhört mångtydigt, men till skillnad från ordet "grönsak", som är ett substantiv, så är "den" ett pronomen, och dessa har en förbaskade skyldighet att vara mångtydigt, annars kommer Sven-Otto och ställer till oerhörda problem, vilket Sverige och svenska folket sent skall glömma, som att saker är i färgen grön (som grön stol, grön tv, grön dörr), bara så du är på det klara med just detta.

Förfäktade innebörder[redigera]

Vad betyder nu "grönsak" då? De lärde tvistar, och har tvistat ganska länge om detta omfattande spörsmål, man kan räkna den första kända dispyten angående innebörden av "grönsak" ända sedan de antika, ja rentav grekiska, filosoferna Aristoteles, Arkimedes, Platon och Sven-Göran Ond. En lösning som föreslagets är att "grönsaker" helt enkelt är gröna saker, något som betvivlats av den pytagoreiska skolan såsom missvisande. De senare exemplaren föreslår i stället att grönsaker är allt annat än fläsk, vilket då exemplifieras av att livlösa och allmänt korkade individer brukar kallas "grönsak".

På en helt annan filosofisk sida i sammanhanget står den biologiska sidan, vilken hävdar att grönsaker helt enkelt är alla växter med klorofyll. Som främsta skäl anges att mänskliga "grönsaker" inte är gröna, vilket förklaras av att dessa människor inte består av klorofyll.

En ytterligare filosofisk sida i spörsmålet är den näringsfysiologiska, som hävdar att en grönsak är en sak man äter, och som man inte blir grön av att äta, och som man slipper att bli grön av den migrän man inte fick i och med att man åt nämnda sak. Man har härvid spekulerat huruvida denna avsaknad av grönhet beror på något som kallas vitaminer, och som antas suga upp och absorbera de grönhetsfaktorer som migrän och dylika åkommor får kroppen att utsöndra i brist på grönsaker.

Grönsakskrigen[redigera]

Det första grönsakskriget utkämpades mellan den romerska kejsaren Julius Caesar och den persiske storkonungen Ataxerxes II, som en följd av eskalerande ordstrid mellan främst den aristoteliska filosofiska skolan och näringsfysiologerna. Julius Caesars handgångne man Konstantius Chlorus (den gröne) mötte den persiske överbefälhavaren Arhura på Selenfälten i Mindre Asien och en jättelik drabbning resulterade i ett gigantiskt blodbad där 100'000 pers for till Gehenna under det att Selenfälten blev helt täckt av blod, som snabbt levrade sig och började stinka vidrigt, varefter traktens innevånare utrymde området på 10 mils radie, bara för att slippa se skiten, liksom.

Det andra grönsakskriget utkämpades i stället under obskyra förhållanden i de Rhaetiska bergen och omnejd. Man vet inte exakt när dessa inträffade, eller exakt vad som menas med omnejd. Man har bland annat ansett att rumänernas massakrer på inkräktande turkar skulle kunna ha med det andra grönsakskriget att göra, och att Greve Dracula skulle stå på den biologiska tolkningens sida, men detta har satts ifråga av ledande historiker som irrelevant. Försök har också gjorts att koppla mellan tredje världskriget och grönsakskrigen, men dessa har misslyckats på grund av en svag bevissituation. För närvarande så är det andra grönsakskriget ett stort spörsmål bland filosofer och historiker. Men Tyvärr vet ngen vad som händer om man äter förlite grönsaker.