Hip-hop

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

”Hip-hop är en riktigt mysig musikstil. Underbart gaysväng!”

~ Jonas Gardell om Hip-hop

Hip-hop är en musikstil som skapats ur pop någon gång under tidiga 1970-talet. Den är mycket lätt igenkänd för sitt höga tempo med mycket starka gitarriff och sångsättet, som ibland låter som att man skriker.

Innehåll

[redigera] Hip-hopens anatomi

En typisk hip-hoplåt brukar vara uppbyggd på ett sådant sätt att man sjunger på ett mycket grovt sätt, nära att skrika ibland, eller raspa fram sången ända ner från strupen, ett så kallat rap. De brukar oftast följa med tunga riff och galna gitarrsolon. Bas och trummor är också viktiga för att en hip-hoplåt ska låta bra. Ibland används även synthar och datorljud, men det är inte alltid närvarande. Wikipedia påstår dock att Hip-hop går mer ut på att prata i takt till musiken, men vi vet ju såklart bättre (vilket, som vilken smart människa som helst, är beskrivningen till Black Metal).

Texterna handlar oftast om krig och elände, eller om andra mänskliga problem. De brukar oftast gå med temat "ge kärlek, inte krig". Hip-hop har därmed fått mycket stor uppmärksamhet att vara en uppmanare till folket att sluta kriga och börja sprida kärlek istället. Wikipedia säger dock att detta inte karaktäriserar hip-hopens sångtexter, utan hippie-musikens sångtexter istället, och att hip-hopens sångtexter ska handla om gängvåld och att vara gangster (där de återigen misstagit sig med Black Metal).

[redigera] Stilen Hiphop

Hiphop är en stil man har mössa och stora feta tröjor. Där folk ofta säger Yo man, whats up och sitter lekar med sin jojo. Det finns många hundar som gillar hip-hop. Den sorts människor som gillar hip-hop går ofta till en bar med club, biljard rökare, knarkare, strippor, slemhögar, och massa annat konstiga skumheter. Vissa hippor rider hästar som dansar hip-hop över allt. Sen blir vilda tjurar ett problem och folk som civila samlas kring gatan. Hiphopare använder lastbilar som sitt stil. Hip-hopen befinner sig i svår och blodtörstig konkurrens med Heavy Metal och Hårdrock.

[redigera] Hiphopens ursprung

Den allra första formen av Hip-hop kom under 1970-talet, då John Lennon från country-bandet The Beatles började Spilla läsk på en stort svart CD och började hålla på med den så alla folk dansa för de tykcte låten va bra det så hiphop kom. Efter flera månaders experimentering hade han lyckats släppa ett soloalbum med sin nya musikstil, dvs. hip-hop då Reagge va mer populär. Musikstilen ökade snabbt i popularitet, främst bland ungdomar som inte visste mycket vad de skulle göra med sina liv, och som tyckte att det var för mycket fel på världen. I 1980-talet kom R&N som mindre populär än Soul. R&N är lite lugnare än hiphop som inte är så mycket dunkningar och massa jojon och mössor som flyger runt.

Med tidens gång började dock fler och fler anhängare till musikstilen börja röka cannabis, och en hel del dog av detta. Andra gick istället runt på stadstorg och protesterade för att få fred. Dessa betedde sig mer och mer våldsamt på sina demonstrationer, och till slut tog de till våld, trots musikstilens aktiva motsättning till sådant. Detta visade sig senare vara en följd på allt rökande av cannabis, och dessa sattes senare in på rehabilitering, och eftersom så många hade gått den vägen, sjönk Hip-hop i popularitet, men den dog aldrig ut helt.

På senaste tiden har även musik- och livsstilen emo utvecklats ur hip-hop, och den har fått hög popularitet av samma åldersgrupp som gillade hip-hop under 1970-talet.

[redigera] Personer och band som är/har varit hiphopare

[redigera] Personer och band som misstolkats som hiphopare

Personliga verktyg
Visa och manipulera namnrymdsdata

Varianter
Åtgärder
Navigering
kollektivet
Verktygslåda
På andra språk