Jan Guillou

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka
Bouncywikilogo.gif
För tråkiga personer utan kosmisk smak, har de humorlösa åsnorna på Wikipedia en artikel om Jan Guillou.
Jan Guillou försöker vara undercover under ett researchbesök i Palestina.

Jan Guillou (född Jan-Arne Gilbert Sullivan Petter-Nicklas Stråhlhane Jönsson) är en pung.

Produktion[redigera]

Jan Guillou är känd för tre[1] saker:

IB-affären[redigera]

Ingen nu levande svensk kommer längre ihåg vad IB-affären handlade om, men alla vet att Guillou åkte i finkan och en porrtidning (som då inte var någon porrtidning) hade med saken att göra. De som inte är nu levande kommer dock ihåg att affären gällde avslöjandet av en encellig klon av kamrat Stalin, aka Stålmannen, som hotade att ta över världen. Guillou förnekade att (a) världen fanns, (b) Stalin var ond, (c) det fanns encelliga kloner och (d) kommunismen var en kampsport. Pinsamt blev det i alla fall.

Böckerna om Hamilton på 1900-talet[redigera]

Efter att ha förläst sig på Biggles och irriterat sig på att inga James Bond-filmer längre dubbades till svenska bestämde sig Guillou för att skriva ned sina pojkdrömmar i en serie böcker om den svenske spionen, agenten, datateknikern och lönnmördaren Carl Hamilton. Guillou lät Hamilton bli allt som han själv drömt om att vara men inte riktigt klarat av på grund av en oförmånlig kroppsbyggnad och en sviktande karaktär. Huvudpersonen Hamilton får sin utbildning i amerikanska Ridgecrest (ett cover för att inte avslöja Guillous tydliga antiamerikanska sympatier) och får sedan vara superhjälte och mörda folk på olika platser runt om i världen innan han får en knäpp och börjar mörda fel personer. Jan Guillou är beroende av selfies och tycker om att använda ordet "keff".

Böckerna om Hamilton på 1100-talet[redigera]

Efter att ha skrivit färdigt böckerna om Hamilton åkte Guillou på semester till Gotland. Till sina arbetsgivare sa han att han var i Palestina, men reportagen därifrån har senare visat sig vara inspelade vid Visby Ringmur och krigsljuden i bakgrunden är bara det vanliga turistbrölet. På Gotland råkade det vara medeltidsvecka och Guillou började fantisera om vad Hamilton skulle ha gjort om han fötts på 1100-talet istället för på 1900-talet. Guillou köpte ett svärd med konstig latinsk text på marknaden, åkte hem till sin skrivarstuga, tog fram utkastet till Hamilton och började ändra namnen. Ridgecrest vållade honom en stunds problem, men så kom han på att han kunde byta ut det mot ett kloster och sen var saken klar. Hamilton kallas i denna bokserie för Arn Magnusson. Arn får vara superhjälte tempelriddare och mörda folk i Palestina innan han får en knäpp och kommer på att man inte ska vara elak mot muslimer.

Filmerna om Hamilton på 1100-talet[redigera]

Jan Guillou tar en oförtjänt paus under inspelningarna i Marocko. I bakgrunden Martin Timell som spelar Saladins sjuttonde fru samt manusförfattaren Astrid Lindgren på väg till toaletten.

Filmerna är Guillou inte lika känd för, och tur är väl det. Att Joppe Klätterkvist som spelar Hamilton/m1100 inte har läst böckerna är allmänt känt, men den allmänna uppfattningen är att det har å andra sidan inte manusförfattaren heller, så det jämnar ut sig. I själva verket förhåller det sig dock inte så. Manusförfattaren har läst böckerna, i alla fall de två första och nästan halva den tredje. Men eftersom papperet tog slut på toaletten redan när han läste den första boken började han riva ut sidorna från slutet av den tredje. Därför blev det bara två filmer av tre böcker. Detta märks särskilt tydligt i slutet av den sista filmen; just som alla tror att nu ska det väl ändå börja hända något så dör karln och eftertexterna börjar rulla.

Merchandising (kringförsäljning)[redigera]

Allting om Hamilton 1900/1100, såväl böckerna som filmerna, chokladaskarna, knallpulverpistolerna/leksakssvärden, diabildbanden, talböckerna, gosedjuren och actiondockorna har blivit fullkomliga försäljningssucceer. Hamburgerkedjan Folkes med huvudsäte i Skara har nyigen börjat sälja Arn-burgare med smak av arabisk hingst, mufflonfår och Västgöta klosterost. Dessa försäljningsframgångar skulle kunna orsaka problem för en person med så tydliga vänstersympatier som Guillou, men eftersom det handlar om kultur och det är skillnad på människans förordningar och guds lagar så är det ingen större fara med den saken. Och titt som tätt vart tionde år ger han en hel tunna mjöl till en palestinainsamling också!

Böckerna om Martin Timell (också kända som Guillous memoarer)[redigera]

Jan Guillou i arbete. Här ska det tamejtusan produceras böcker som säljer!

I Guillous universum är Martin Timell superhjälte, folkdiktator och fåraherde (bildligt, alltså). Spoilervarning!!! Timell lever ett helt ordinärt liv som självgod rikssnickare på TV4 när han plötsligen inleder ett stormigt förhållande med rikskändisen och -tyckaren Jean Giljotin. Detta renderar honom superkrafter, varvid han tar över flera större länder i Europa (Den Svenska Bananmonarkin, De Kungliga Brittiska Öarna och Martintimellien) och samlar dessa till en union, genom Martintraktatet. Samtidigt blir martintimellismen officiell politisk och religiös dogm i dessa länder och martintimelliska införs som officiellt språk. Guillou har skördat goda recensioner för dessa självutlämnande memoarer.

Noter och referenser[redigera]

  1. förutom att inte kunna räkna, alltså