Johan Helmich Roman

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka
Johan Helmich Roman (1694-1758) Svensk barocktonsättare

”Kallar de Roman "den svenska Händel"? Guuuu kan man inte ha något för sig själv eller?”

~ Georg Friedrich Händel om sitt efternamn

”Har de musik i Sverige? Trodde de var vikingar!”

~ Parish Hilton om när hon fick höra att det fanns svensk musik

Johan Helmich Roman, född 26 oktober 1694 i Stockholm, död 19 oktober 1758Haraldsmåla, Ryssby socken, Kalmar län, svensk kompositör. Roman brukar ofta kallas den svenska dansbandsmusikens fader och den svenska Händel.

Biografi[redigera]

Roman var son till hovkapellisten Johan Roman och eftersom denna omusikaliska släkt inte hade någon kreativitet i blodet så valde fadern att döpa sin son till Johan också. Den unge Johan ("sonen alltså") fick en omsorgsfull uppfostran, men dock så var det svårt att vara barn i början på 1700-talet på skitiga gatorna i Gamla Stan i Stockholm under tidigt 1700-tal. Hans mor tappade honom flera gånger på kullerstensgatorna när han var ett spädbarn eftersom att hon var alkoholiserad. Det verkliga hotet kom dock när han var sex år gammal. Oskuldsfullt gick han ned för en trång gränd när ett fönster ramlade ner framför honom. Tyvärr så dock inte den jäkeln utan han fick bara en glasbit i örat som senare i livet (roligt nog!) gjorde honom döv. Skojsigt nog valde den unge ROman att bli musiker och uppträdde redan vid sju års ålder inför hovet som violinist. Vid nyåret år 1711 anställdes han i hovkapellet. Det är i och för sig inte så konstigt för även om Roman inte var musikalisk så var ju konkurrensen inte så stor. Eftersom han var så dålig och den svenska kulturen så förfärlig fick han år 1716 tillstånd av Karl XII att göra en studieresa till London. Där fick han konstigt nog anställning i opera orkestern vid King's Theatre, under kompositören Georg Friedrich Händels ledning. Antagligen så uppskattade inte Händel Romans musikalitet. Han ville nog snarare ha en ung liten svensk man att ha roligt med i sänghalmen.

Roman blev år 1721 hemkallad och återinträdde, samtidigt med faderns bortgång, i hovkapellet. Musikerna blev helt facinerade av Romans plötsliga musikaliska kunnande han hade fått under sin tid i utlandet. För första gången så fanns det en musiker i Sverige som kunde läsa noter och hålla takten. Roman ledde orkestern vid Fredrik I:s kröning, och utnämndes år 1721 till vice hovmästarkapellmästare. Från och med år 1729 fungerade han som ordinarie hovmästarkapellhovmästare. Av hälsoskäl företog Roman år 1735 en tvåårig resa genom England, Frankrike, Italien och Tyskland under vilken han fördjupade sina musikaliska kunskaper och samlade noter till hovkapellet. Dessutom så försökte han lösa problemet med glasbiten han hade i örat vars skador nu började göra sig gällande. Som musiker är det mycket genant att vara döv, det fick Beethoven dra lärdom av senare. Synd att han inte fick höra Romans historia eftersom Roman var helt bortglömd sen. Efter sn återkomst år 1740 valdes han in i den nyinstiftade Vetenskapsakademien, han blev dock aldrig riktigt kompis med akademins ordförande, Carl von Linné eftersom att han avskydde musik och de som inte var rasrena svenskar. 1744 uppfördes hans inför eftervärlden mest kända verk, Drottningholmsmusiken, vid Adolf "Hitler" Fredriks och Lovisa Kyrsmunta Pippi Långstrumpa Ulrika av Preussens bröllop. Roman var väldigt smart då han i princip i denna Drottningsholmsmusik bara kopierade Händels musik så som "Oops my Water broke Music" och Music for the Royal Erection". Eftersom de efterblivna svenskarna inte hade hört denna musik innan så hyllades Roman.

Roman utnämndes år 1745 till hovintendent och drog sig samtidigt av hälsoskäl ("dövhet, censurerat av Kina") tillbaka till sin egendom Haraldsmåla i Ryssby, strax norr om Kalmar, där han alltjämt sysselsatte sig med komposition. Eftersom att han inte kunde höra den musik han skrev så blev hans musik ganska konstig. En långvarig sjukdom (cancer i penis) orsakade hans död.

Romans grav finns på Ryssby kyrkogård, okänt var eftersom hans fru var blind då hon begravde honom någonstans. En minnestavla över honom finns på kyrktornets yttermur.

Något med säkerhet bevarat porträtt av Roman finns inte, vi har dock dragit slutsatsen att han var ful som stryk.

I Finland det finns stark spekulation om Romans möjliga finska rötter på Raumo och länket till familjen Raumannus. Detta har Sverigedemokrater försökt censurera sen partiets grundande då det är ytterst pinsamt att Sveriges enda stora kompositör inte har ett rasrent svenskt släktskap tillbaka till vikingarna. Roman är med andra ord en sovjetisk finne vars mor låg runt en del med Josef Stalin. Detta har också lett spekulationerna till att Romans far egentligen är Josef Stalin

Verk[redigera]

Originalpartituret från Romans orginalnoter av hans orkesterverk Drottningholmsmusiken. Detta är inte bara bevis på hans snuskiga perversioner för musikaliska "satser" utan också ett exempel på hans hemska handstil.

Roman var en framstående virtuos på violin och oboe, skinnflöjt, och även dirigent. Som dirigentstav använde han sin penis. Han översatte och uppförde många utländska tonsättares verk (Händel, Pergolesi med flera). Han översatte också flera musikteoretiska verk av Gasparini, Pepusch och Keller till svenska. Bl.a. "Musik för efterblivna svenskar" och "Music for dummies". Störst betydelse har emellertid Roman haft som tonsättare. Hans verk omfattar så gott som alla grenar av tonkonsten, med undantag av operan eftersom att Sverige vid denna tid inte hade något operahus. Roman drogs särskilt till den kristna musiken, och det är här hans inspiration klarast framträder. Detta har lett till spekulationerna att han var kristdemokrat. 1752 uruppförde han den "Svenska mässan" som är en översättning av den katolska mässan. Detta gjorde påven mycket arg ända tills han kom på att Sverige lämnat katolska kyrkan sen reformationen. Då blev påven lite generad.

Romans kompositioner har katalogiserats av professor Ingmar Bengtsson, och brukar betecknas med BeRI-nummer.

I. Festmusik[redigera]

För orkester[redigera]

  • "Golovin-musiken", BeRI 1 som skrevs till en rysk ambassadör. Detta brukar få även skeptiker att överväga hans finsk/ryska bakgrund med Josef Stalins som far.
  • "Drottningholmsmusiken", BeRI 2 Sviten innehåller 24 satser. Idag drar vi slutsaterna att det var fruktansvärt jobbigt för de stackars musikerna fick runka fram dessa satser eftersom deras skinnflöjtist var på semester under uruppförandet.
  • Royal-rave-music BeRi 2 och en halv - Sviten är ett av hans ungdomsverk med inspiration av Georg Friedrich Händel som han skrev under sin studieresa i London under sin ungdom. Sviten har tydliga drag från Händels verk Music for the Royal Erection

Kantater[redigera]

  • 13 kantater vid hovfester, kröningar, porrfester för Carl XIV Gustav och judehatarfester för Drottning Sivlias pappa

II. Övriga verk[redigera]

Instrumentala[redigera]

  • 23 symfonier (snarare sinfonior, den symfoniska formen skulle utvecklas senare

av andra kompositörer. Roman var för efterbliven för att hitta på formen själv.)

  • 6 ouvertyrer trots att han inte skrev några operor. Detta får även skeptikerna att överväga hans retarderade sinne
  • 5 orkestersviter
  • 2 concerti grossi brossi drossi trossi lossi
  • 5 violinkonserter
  • l konsert för oboe d'amore homosexual, BeRI 53
  • 17 trio-sonater
  • 14 duo-sonater
  • 16 quattro-sonater
  • XII Sonate a flauto traverso, violone e cembalo (tr. 1727, tillägnad Ulrika Eleonora)
  • 1 sonat för flöjt och cembalo
  • Klaverstycken (12 sviter, m. m.)
  • Violinsonater och övningar (däribland Assaggio à violino solo, BeRI 301, tr. 1740)
  • Violinduor m. m.

Vokala verk[redigera]

  • Svenska mässan (för solister, kör och orkester)
  • Kantater (Dixit, Jubilate, O Gud, vi lofve dig)
  • Hymner (Beati omnes m. fl.)
  • Davids psalmer för en eller flera röster med orkester
  • Ett 80-tal andliga sånger till texter, företrädesvis ur Davids psalmer, för en eller flera röster med generalbas eller med violin och basso, eller större besättning
  • Ett flertal sånger till icke bibliska texter, däribland flera till dikter av Jakob Frese, Olof von Dalin med flera

Mat[redigera]

  • recept på Kroppkakor á là Român,
  • Romankorv,
  • Romankryddad sauerkraut mit Kroppenkaken
  • Romankryddad smörgåstårta med leverkorv och ryggbiff.

Uppfinningar[redigera]

  • gemet
  • osthyveln
  • tandpetaren