Lenita Stalinder

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

Lenita Stalinder, född 1952, är en svensk kommunistledare.

Historia[redigera]

Barndom[redigera]

Lenita Stalinder föddes den 1 maj 1952 av svenska kommunistföräldrar, som var på representationsbesök i Sovjetunionen på uppdrag av svenska kommunistpartiet. Tidigt i barndomen blev hon mycket politiskt intresserad. Då alla andra barnen ville höra "Sagan om den lilla, lilla gumman" av Elsa Beskow" ville Lenita Stalinder höra "Kommunistiska manifestet" av "Karl Marx" och "Friedrich Engels". På förskolan ville hon inte sjunga "Bä bä vita lamm" och "Majas visa" av Alice Tegnér, nej det skulle vara "Internationalen" av The Soviets. Hon lyssnade mycket på dansband, men bara kommunistiska sådana, som till exempel East 17 och Sovietz.

Om somrarna samlade hon ihop ett gäng kommunister i sin ålder bland barnen på gatan, och de lekte lekar som "Kolsjos", "Sovjetiska posten", "Följa Lenin" och "Stalin banlyser".

1956, under Ungernrevolten, jublande hon då kommunisterna slog ner upproret. Bland barnen på gatan där hon bodde fanns en jämårig flicka, som med sin familj flytt från Ungern undan kommunisterna. Lenita Stalinder mobbade genast den lilla flickan.

Jul, som de flesta barn älskar, tyckte Lenita Stalinder inte om. Dels för att kommunister inte tror att Gud finns och därför inte heller tror att Jesus är Guds son som gjort under. Därför tycker de inte Jesus är så kul att fira. En annan anledning till hennes avsky för jul var att det, som hon kallade det, är "Kapitalismens stora högtid". Hon avskydde julklappar. Julen 1957 ställde hon, 5 år gammal, till med stor skandal genom att, då julskivan spelade "När ljusen tändas där hemma" (coverversionen av Sovietz, som de hade en stal med). Hon visade Jultomten hur det gick till när hon tände ljusen hemma hos henne då Jultomten kom. "-När tomten skall brännas här hemma, uti drömmen jag åter är där. Tomtebrand kan väl aldrig jag glömma, tomten är inte den jag har kär", sjöng Lenita Stalinder och tog ett levande ljus ur adventsljusstaken och höll mot Jultomtens skägg. Jultomten klarade sig, men gav inga julklappar till Lenita Stalinder. Lenita Stalinder jublade.

Åren gick, och i augusti 1959 började hon skolan. Hon skolkade redan första veckan i grundskolans årskurs 1 från historia- och samhällskunskapslektioner, eftersom hon inte tyckte om att läraren talade negativt om Sovjetunionen. Efter två vekor satt hon dock kvar i sin skolbänk tills läraren kom in. Då sprang hon fram och sparkade till läraren, öppnade dörren och kastade ut läraren ur klassrummet och låste dörren. Sedan propagerade hon för kommunismen inför hela skolklassen. Skolklassen ja, hon avskydde skolan. Anledningen var att eftersom hon kämpade för ett klasslöst samhälle, ville hon även ha en klasslös skola. Hon vägrade följa med på klassresor, ta emot klasslistor, och gallskrek rakt ut i klassrummet då hon fick reda på att hennes föräldrar blivit klassföräldrar. Däremot var hon mycket stolt över att leka med sina "klasskamrater".

VD[redigera]

Åren 1970-2005 var hon VD för kommunistföretaget Röd välfärd AB, som 2002 startade en kommunistisk friskola i Uppsala. På skolan lär sig barnen bedriva kollektivjordbruk, och på göra Molotovcocktails på kemilektionerna.