Ostberlin

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka
Ostberlin.

Den del av Berlin, huvudstad i Tyskland, som står värd för den årliga Ostfestivalen. En fest där man provar Ost och åker lådbil.

Historia[redigera]

Efter andra världskriget delades Berlin i fyra sektorer av de fyra segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen. Berlin hamnade under specialstatus, den så kallade fyramaktsstatusen, och skulle styras gemensamt av den Allierade kommendanturen. Det beslöts att varje segrarmakt skulle anordna någon form av årligt återkommande livsmedelsfestival i Berlin. USA bidrog med hamburgare och kallade sin del av Berlin för Hamburger-Berlin, detta gillades inte av Tyskarna då det ansågs gynna Hamburg (en konkurrerande stad i Tyskland), Fransmännen anordnade Vin-festival, men detta gillades inte heller av Tyskarna då vin fick dem att tänka på Österrikes huvudstad Wien. Britterna har taskig matkultur i allmänhet så de försökte inte ens. Ryssarna var allmänt oense om vilket livsmedel de skulle ha till sin festifal. Vodka ansågs vara favoriten, men 1949 kungjordes att Sovjetunionen skulle ställa upp med Ost som livsmedel. Den första ostfestivalen som hölls kom att bli en enorm succé och snart strömmade människor från hela Berlin till stadsdelen som kom att få namnet Ostberlin. Den andra ostfestivalen som hölls år 1950, den varade i två veckor och kom att bli en ännu större succé. Den tredje ostfestivalen, år 1951 varade i tre veckor. Efter denna beslöts att hålla Obegränsad ostfestival hela tiden. Väldigt många kom för att bli bjudna på Ost. Mellan 1949 och 1961 hade 2,7 miljoner människor flytt över gränsen från Väst- till Ostberlin, men förhoppning att få bli bjudna på ost. Folkströmmen från De andra delarna av Berlin och hela tyskland blev så stora att något måste göras!

Berlinmuren[redigera]

13 augusti 1961 började så regeringen med byggandet av Berlinmuren som slutgiltigt fastslog Berlins delning. Muren skulle förhindra att människor från de övriga delarna av Berlin kom och snyltade på gratis ost. Då de första stenblocken lades tidigt på morgontimmarna på Potsdamer Platz stod amerikanska soldater beredda med skarp ammunition men såg bara på när byggandet fortskred. Visserligen blev västmakterna informerade om "drastiska åtgärder" rörande en avstängning mot Berlin, men ska ha blivit överraskade av den konkreta tidpunkten och avspärrningarnas utbredning.

1963 besökte den amerikanske presidenten John F. Kennedy Berlin. Framför Rathaus Schöneberg höll han ett tal över muren där han sade "Ich bin ein Berliner", och på det sättet hoppades på att få bli insläppt i Ostberlin för att få smaka på de underbara sovjetiska ostarna.

Flyktförsök[redigera]

Berlinmuren fungerade effektivt som flyktingspärr – endast omkring 5 000 personer lyckades rymma till ostarna i Ostberlin efter 1961, och av dessa var 574 gränsvakter.

Fastän det var förenat med livsfara, försökte många människor i Västberlin att fly över Berlinmuren till Ostberlin. Många av flyktförsöken var finurliga, sinnrika och käcka medan andra var närmast dumdristiga, främst de som inkluderade 10 timmars andning av 96%:ig alkohol.

Ett flyktsätt som flera prövade på var att gräva tunnlar från bostäder nära muren, under muren och sedan upp in i ostsektorn. Andra vanliga flyktsätt var att bygga om bilar så att en eller ibland flera människor kunde döljas i utrymmen där gränsvakterna inte skulle leta.

Ett annat uppmärksammat flyktförsök ägde rum 1962 invid övergångsstället Cheesepoint Charlie då tre östtyska unga män försökte ta sig över muren till Ostberlin. En av dem dödades direkt av kulorna från osttyska Volkspolizei. Ett par år senare körde den västtyske gränsvakten Wolfgang Engels rakt in i muren i en stulen pansarbil så att det blev ett stort hål i muren, han träffades av flera kulor från gränsvakterna när han klättrade igenom hålet men lyckades ta sig över till Ostberlin. En familj flög över muren i en hemgjord luftballong, en annan åkte över den på en stålvajer som de skutit över till ett hustak på osttsidan med en pilbåge.