Pappersgetingar

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

Pappersgetingar är en sorts djur som lever i samhällen av papper. De har mycket små hjärnor, så små att de astronomer som anser att Pluto inte är en planet heller inte anser att pappersgetingarnas hjärnor är hjärnor. Ändå har de flesta pappersgetingar cirka 80 vänner som de känner igen på lukten och ibland även på ansiktet, så att de vet vilka de ska bråka med och vilka de inte ska bråka med[1]. Detta bevisar att sociala relationer inte kräver stora hjärnor.

Världsherravälde[redigera]

Pappersgetingar är de enda djur förutom människor som har "uppfunnit" papper oberoende (i alla fall på Jorden), om "uppfinna" ens är rätt ord för något som evolutionen gjorde med dem utan att tänka. På grund av kombinationen av brist på intelligens, som gör dem tillräckligt dumma i huvet för att stå ut med byråkrati, och specialiserad talang för att använda papper är all världens byråkrati full av pappersgetingar. Därigenom har pappersgetingarna förslavat mänskligheten.

Hybrider[redigera]

Det finns hybrider mellan människor och pappersgetingar. De finns i följande tre kategorier:

F1, 50% människa och 50% pappersgeting. De har så stora, intelligenta hjärnor att de är anarkister precis som helmänniskorna, men pappersgetingblodet försämrar sättet att argumentera så att deras argumentation degenererar till socialkonstruktivism och inte kan använda evolutionen som ett argument mot evolutionspsykologernas påstående att politik skulle vara "nödvändigt". Detta till skillnad från Kontrateistus Maximus som är rent människa. Men dessa hybrider är i alla fall för intelligenta för att stå ut med att varas byråkrater.
F2, 25% människa och 75% pappersgeting. Dessa hybrider har samma hjärnstorlek som fjortisar, vilket fortfarande är för intelligent för att stå ut med att vara byråkrater. De argumenterar dock ännu sämre i sin kritik mot byråkrati än de förra hybriderna och kan ibland tillfälligt tro att politik skulle vara "nödvändigt".
F3, 12,5% människa och 87,5% pappersgeting. Deras hjärnor är bara lite större än renrasiga pappersgetingars. Dessa är så intelligenta som det går att vara och ändå stå ut med att vara byråkrat. De tror alltid att politik skulle vara "nödvändigt". De använder sina något större hjärnor till att kontrollera de renrasiga pappersgetingarnas rättstavning och att spåra upp "brottslingar".
  1. David Attenborough: Mikromonster, 2013