Sankt Hystericus

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

Sankt Hystericus, 543-587, är ett katolsk helgon känd som är den ende i världshistorien som någonsin dött av en attack av panikångest. Hans symbol är löständer i vänster hand och en råtta i höger hand.

Historia[redigera]

Sankt Hystericus, innan han blev en fylleristmunk döpt till Phobus Flerquo, son till en skomakare Juliano Flerquo och en obskyr dam, växte upp som mycket from. Det säges att han var rädd för sin egen skugga, men då bad en så kraftfull bön att alla skuggor försvann i staden Aquilegia i norra Italien, som då hette Gotland. Vid det tillfället var staden belägrad av invaderande bysantiner, som dock allihop drabbades av stor fruktan och flydde fältet med skakande ben, något som gjorde att de bysantinska trupperna ramlade omkull för i genomsnitt var 100:e meter de sprungo.

En annan gång fick den lille Phobus se ett sexigt fruntimmer, och fick då nästan en panikattack som riskerade att utlösa en lokal jordbävning av styrkan 6 på Richterskalan, men i sista stund bad han en kraftfull bön som öppnade upp ett hål i marken vari det sexiga fruntimret ramlade ner. Han beslöt då redan i unga år att celibatlivet på ett munkkloster där man tillbragte en och annan kväll med att droga ner sig med universums mest kraftfulla fylleristöl, var en något mer lämplig karriär för Phobus. Pappa Juliano beslöt då, i självbevarelsesyfte att skicka iväg den lille Phobus till kloster redan vid 8 års ålder, dock inte berättandes för abboten om Phobus' övernaturliga egenskaper.

I klostret gjorde Hystericus, som det lille munkämnet nu döpts till, snabbkarriär. På grund av klostrets bärande väggar började rämna av alla små jordskalv, klostret råkade nämligen myllra av råttor, vilket gav panikattacker med påföljande skalv. De böner som fylleristmunkarna då utsjöngo, skapade en ljusgul aura runt klostret, och en massa löst folk kom dit och frågade efter dricka. Abboten kedjade då Hystericus vid en tunna och sade åt honom att samla örter och korn, och brygga öl. De andra munkarna började då bråka i avund - de ville också tjäna Herren genom att bli kedjade släpandes på en tunna att samla örter och korn. Fylleristölet som bryggdes det året blev prima och inbringade så mycket pengar att klostret kunde börja köpa tvål för munkarna att bada i en gång om året. Ett nunnekloster inrättades också.

En vacker dag när solen kvittrade och fåglarna sken (åtminstone var det så Hystericus uppfattade det där, där han låg berusad av fylleristöl), så kom det en panikattack som var så fruktansvärd att själva universums fundament började skaka och alla atomer på 20 meters avstånd gick sönder. Ett dammoln svävade sakta upp i hålet i klostret, och de övriga munkarna och nunnorna kliade sig i huvudet och försökte förstå vad som hänt.