Skidåkning

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

Skidåkning är en sport som är mycket vanligt förekommande, speciellt där det existerar snö.

Innebörd[redigera]

När man åker skidor ställer man sig nedanför backen och knäpper fast blyklumpar (kallade pjäxor) på foten. Sedan börjar man lirka ner dessa mellan bindningarna på skidorna, vilket inte är det lättaste. När alla problem är lösta börjar man med att taga stavar i handen och staka sig uppför backen. När man sedan är uppe går man till liften och åker ner. Ankarlift är enklast att åka ner i, Sittlift svårast.

Nybörjare[redigera]

De lättaste lutar minst och är svarta på pistkartan, pröva dessa första gången. Är man osäker eller färgblind är alltid backar med namn som Väggen eller Dödens laviner något att satsa på för nybörjare.

Pest i backen[redigera]

Det finns, som i alla sporter, små onda demoner i backarna. Dessa kallas 'Snowboardare och är enbenta, eftersom de bara far på en planka. Dessa roar sig med att sno dina stavar och sticka ut dina ögon, hoppa upp och fara på dig, lägga sig mitt i backen och spela död, och sedan tvinga dig att betala deras begravning.

Platser att skida runt[redigera]

I Sverige finns många platser att skida runt. De flesta ägs av SkiMoon, som t.ex. Delfinen (Felaktigt benämt SÄLEN) och Moter (Ingen har en Åre och ror med numera). Åk norrut tillräckligt länge och se efter berg. Alltid finns det väl något som är bebyggt, ge inte upp hoppet.