Apfötter

Från Psyklopedin
Hoppa till: navigering, psyka

Apfötter tillhör mammalias apor. Släkt till den outplånerliga människans intelligenta magmuskler. Kan också tolkas som det ökända, bittersöta pronomet Strumpbyxa. Med en outgrundlig defination av en flodhästs tånagel. De må stinka, de må lukta och de må stinka, men de är ändå mamalias apfötter som alla värderar högt i det Asiatiska låglandet. Speciellt på Blåkulla, dit de blodsugande, förhistoriska Girafferna färdas för att fira det kända nya året, alltså 1354. Apfötterna passar bra till råttgryta. I denna text kan du sedan läsa lite om min gamla systerfarmorfredrikssons hemliga rått-och-apfots-recept för varmkorv som jag i denna text tänker avslöja eftersom systerfarmorfredriksson alltid doppade mitt huvud i råttgrytan och det gjorde ont. Jag har ingan öron. Därför har jag ersatt dom med apfötter gjorda på svett och spindelkroppsvätska. Det är därför jag har puplicerat denna artikel för att jag vill visa världen att ibland när människor har svåra dagar så kankse dom inte tänker på att någonstans där ute finns en stackars gammal grå liten grottgmänniska som förlorat sina öron i kriget mellan blodsugande giraffer och nazisterna. Men i alla apfotiga fall, här kommer receptet med en båtmobil.

  1. en fotfull apfötter
  2. tre halvruttna råttor av första klassens kvalité
  3. elva stora kökstår spiskummin
  4. en halv lilltå vatten
  5. ett glasöga
  6. färska barnöron
  7. en illaluktande Mowgli

Blanda allt i en rostig gryta, rosten gör smaken mer absurb, mosa Mowglin till han inte tjuter mer. Servera med en nypa Bajolika. Om det behövs; häll i extra syra för att riktigt ta kål på Mowglin och råttorna. Barnaöronen kan också behöva lite salt med koslem. Dette hemliga recept anförtror jag dig, o du galne som sökte på APFÖTTERNAS BEGYNNELSE. Jag tror att du är cool.

Av en grå hustomte som blev av med sina öron i matlagningen och i kriget mellan blodsugande giraffer och nazisterna.